lördag 23 januari 2016

Sketch Crawl #50

Idag fick jag nästan med mig en person till, men personen backade ur igår - kanske för att hela stan är täckt av snö och det är kallt och jag annonserat en utomhus crawl? Vem vet.

Jag läste om tre nya statyer i höstas, och fick då idéen att rita av dem. Sagt och gjort, fixade en liten karta med instruktioner att följa så var det bara att ge sig av sedan.
Det blev endast en snabb skiss av varje staty på plats, färg tänkte jag lägga dit senare.


Staty nummer 1 stod tvärs över vägen från Kopparmärra och heter "Nikes Göteborg". Ett litet barn som rider på något slags sjömonster. Pulsande i snön med ett leende drog djuret iväg från mig, såg bara ryggen på barnet.

Borta vid Domkyrkan/Butteriks sitter nu ett Orakel. Det sitter på en fin sten. På huvudet har det en bläckfisk vars armar är överallt, ringlar sig ner över axalr och rygg. Ansiktet var uppbyggt av en massa olika snäckor och skal - väldigt vackert när jag tittade närmare. Men mycket snö, det finns nog många detaljer som jag missade. En entitet jag vill tillbaks till!

Sist men inte minst "Lätt som en plätt" - ett namn man förmodligen inte ska förstå, jag gör det iallafall inte. Vad det nu än är så ser det nästan ut att sväva lite lojt där framför Teleborgen. Kroppen är sumarisk och trist men ansiktet med stora fina öron gjorde denna till något att minnas den med :-)

Nu frös jag  rejält, flydde till Da Matteos Bageri/Rosteri men upptäckte halvvägs in i morotskakan att ljuset var alltför dåligt för att det skulle gå att måla där. Så jag bestämde mig för att gå hem och måla färdigt, ett klokt beslut tror jag!


söndag 3 januari 2016

Rita fåglar och slåss mot väderkvarnar

Det bästa sättet att börja ett nytt år är att avsluta det man gjorde sist på det gamla året. Så här är en bloggpost om vad jag målade i december.

Av en händelse, via några olika sociala medier, så hittade jag en grupp konststudenter som ägnade några timmar varje söndag åt att rita av fåglar på Naturhistoriska museet här i Göteborg. Jag frågade om det var ok för en ickestudent att haka på och det var det.
Så, två söndagar i december ägnade jag några timmar åt att rita och måla av riktigt gamla uppstoppade fåglar!

Lite nervöst var det allt, så jag gav mig på en fågel jag känner igen, en mås. Men hur funkade det egentligen, att rita på museet. Jo, i stora salen (den med elefanten) finns det små stolar förmodligen avsedda för barn. En sådan hämtar man in till fågelgalleriet och sätter sig helt enkelt där det passar. Folk som är på museet, och det är mycket folk där! passerar förbi och de flesta är jätterädda för att störa ... Det var några som pratade lite, men en del vänder till och med och går en annan väg.

Jag höll fortfarande på och försökte komma på vad för julkort jag skulle skicka, så en domherre lät ju bra. Men närmare en zombiefågel än det här hoppas jag inte att jag kommer igen.

Började bli lite trött och drog några streck och struntade i färgen och då blev det en helt hyffsad tofsvipa, om man bortser från färgen.
Vad gjorde de andra då? Detr var 4 till där och ritade och det gör att det känns lite lättare på något sätt. Men de ritade "bara", ingen färg men väldigt många streck för att bygga upp bilden, formen, fågeln. Duktiga!

Två veckor senare var jag där igen. Nu med lite mer idéer och "erfarenhet" av fågelritande.  Fokuserade på huvudet på en havstrut och det blev riktigt kul.

Letade reda på albatrosserna men det var en malamuk som stod på lämplig höjd, enda nackdelen med de låga stolarna, den hade dessutom en mycket tjusig näbb. En näbb som jag inte alls fick till så som jag hade hoppats. Ögat däremot, det är jag nöjd med.
Efter denna fågel var jag också nöjd för denna gång. Får se ifall fågelklubben lever vidare nästa år.

På jul var jag i närheten av en väderkvarn, den målade jag av några gånger.

Kvarnen är gammal och dåligt skött och håller på att ruttna sönder, i fjärran (inte så långt bort) så står den en ny vindsnurra och tar över bilden.

Efter att ha ritat och målat kvarnen två gånger redan så förstår jag inte varför jag inte lyckades med proportionerna här. Den ser mer ut som en Dalek än som en väderkvarn.

Det sista jag gjorde på året i måleriväg var att än en gång måla av Skansen Lejonet. I verkligheten så var det helt svart ute. Masthuggskyrkan och Rosenlundsskorstenen syntes inte alls, men jag vet att de är där, de är där varje dag. Jagf vet att lejonet är där också, men på denna bild så har det rymt.



lördag 24 oktober 2015

Oktoberskisser

September han knappt gå över förrän oktober nästan är slut också. Några skisser har det blivit. Solnedgång över Göteborg, Skansen Lejonet kan ritas av hur många gånger som helst...!

Jobbet skickade mig till Borlänge. Till vänster om IKEA ligger denna fabrik vad det nu är. Ritade utomhus i råkyla, målade sedan inne på hotellrummet. Disigt men vissa träd brinner.

Gick tvärs igenom Borlänge och hittade Fräslningsarmén där centrum tog slut. Jag tog ett kort med mobilen, ritade sedan inne i värmen på café Peace and Love. Målade lite hemma sen.

Idag var det sketch crawl #49. Hade tänkt ta mig till SKF, men det var för kallt. Gick på stan istället och tänkte hela tiden skissa när det blev ett bra "läge". Det blev det tydligen bara en gång, på Cafeva i Haga innan spårvagnen hem.



lördag 3 oktober 2015

Septemberutmaningen

Nypon i Göteborg

Septemberutmaningen kommer som ett brev på posten i slutet av sommaren. Jag hade tänkt att inte måla något varje dag i en hel månad i år - det tar så mycket tid.
Men, så flög en så himla bra idé in i mitt huvud. Jag målar ett nypon varje dag i en hel månad! Då slipper jag ju att leta nya saker att måla varje dag, nypon finns det ju överallt. (Och så kommer jag att bli duktig på nypon.)
När väl den tanken slagit rot så kunde inte september komma snabbt nog.

Regler för äventyret, måla ett nypon varje dag det får ta max två timmar.

Ganska snart inser jag att det inte är kul att måla likadan nypon alltför ofta, så det blir en hel del utflykter och tillfälligheter. En del taggiga upplevelser, och i löndom plockade nypon i allmäna parker och på kanterna av folks trädgårdar...
Vissa dagar ritade jag nästa dags nypon i förväg, några dagar målade jag två eftersom det inte fanns någon chans överhuvudtaget att hinna nästa dag.

Men, jag slutförde projektet på den sista dagen av september!

Sammanfattning av hur det blev:
Hårt arbete och en del tvång gör att man hinner mer än man tror!!!

Visst, en del uppoffringar också på vägen – men det kan det vara värt.

Kul att se att arbete två timmar om dagen i en månad tillslut fyller ett helt ark på 50*46 centimeter. Det ser så stort ut innan, men nu är det fullt.

Arbetade helt oplanerat från övre vänstra hörnet ner till nedre högra, bara fyllde på. Det är glest högst upp men trångt i mitten och ner mot slutet. Försökte få snygga övergångar mellan nyponen men det är inte någon komposition att tala om. Däremot så är det möjligt att återanvända nyponen. Jag har ju teckningarna kvar! Bara att rita upp på ett nytt papper och måla igen, kanske göra en komposition av de bästa?

Möjligheterna är oändliga just nu, men framför allt så är det skönt att inte ha tvånget att sitta vid skrivbordet varje dag. Eller paniken över att jag inte har något bra nypon hemma att rita av och jag måste ut och leta. Kylskåpet är tomt nu också. Men jag har sparat ett nypon från Strömmensberg och den våldsamma busken där - bladen har frystorkat utan att krulla ihop sig. Ett mörkt mörkt nypon som förtjänar att målas av.

Några nypon i detalj:

Nummer 1 – ett helt oväntat fynd. Smet in i buskarna för att uträtta mina behov och där växte en alldeles extraordinär buske. Platsen? Rakt ovanpå Tingstadtunnels gap ner på Hisingssidan.
Jag var ute på en Urban Sketching tur och skissade gasklockan från olika platser i staden. Plockade två nypon som sedan fick tillbringa några dagar i kylskåpet innan det blev dags att måla ett av dem.
Men nypon som ser ut som minipumpor, det är jag inte van vid. Trial and error och en del mod när detta var det första nyponet att landa på papperet.

Nummer 2 – plockades på väg hem från jobbet på Norra Gubberogatans slänt ned mot E6/E20. Jag visste att där fanns intressanta nypon från förr om åren, men de hade röjt lite så många buskar var borta.
Jag har lärt mig att börja röda nypon med blått! Det blir ett fint djup i skuggorna då. Och att jag fick det såhär rött när jag målade det var också en överraskning för mig, rött är ju så svårt!

Nummer 8 – ett klassiskt busknypon. Runt och fint. Ståtliga foderblad, provade Raw Sienna med en hel del Burnt Umber till dem. Men som vanligt så är det först när det riktiga mörkret och småtaggar och annat skräp kommer dit som det börjar kännas som ett nypon. Mörkret fick jag till genom att blanda Perylene Maroon, Burnt Sienna, Burnt Umber och Indanthrene Blue i olika delar – jag håller på tills det blir svart. Burnt Umber använder jag mest för att den tillsätter händelser i färgen, pigmentet gör en massa saker - klumpar ihop sig, biter i kanterna och stökar till. Om jag bara kan hålla mig så blir det vackra ytor och kanter – men oftast så hinner jag dit med penseln innan det sätter sig. Tålamod!

Nummer 15 – och idag målade jag två nypon på en timme. Fick fullservice så jag satt först i tjugo minuter, sen en snabb middag och sedan en fyrtio minuter till. Kaffe vid arbetsbordet!
Jag börjar få kläm på röda nypon nu. Bottnade med Indanthrene Blue, två lager på det som skulle vara mörkare. Det viktiga med den blå botten är att undvika de delar där högdagrarna ska vara. Quinacridone Red + Winsor Lemon gör en bra orange, så den var nästa lager. Sen fortsatte jag med den färgen på det ena och avslutade med Transparent Yellow.
Det andra som skulle vara mörkare fick ett lager av Quinacridone Red + Quinacridone Magenta – för att sedan avsluta med den förra färgen + lite Transparent Yellow på slutet. Fasen vad bra det blev! Om jag nu bara kunde lär mig hur jag får dit bra högdagrar också.
Gröna blad har jag också provtränat på lite under denna utmaning, de kom på köpet.

Nummer 17 – ända bortanför Göfab hittade jag ett alldeles för taggigt nypon. Ruggigt vassa taggar.
Första gången jag kände att jag slarvade. Men provade på ett annat sätt att måla bladen på och det var ett bra sätt. Vatten, mycket färg och ta sedan minsta penseln och måla alla små sågtandningar noga. Låt torka helt och hållet – klart, snygg kant! Måste öva på det. Sen är det kul att måla taggar också!
Men jag var stressad, hade lite huvudvärk (åskväder som inte bryter ut i flera dagar nu) och ville bara ut och cykla. Men det blev ju ok ändå.

Nummer 21 – 12:ans och nummer 19 storebror, innan de skrumpnar. Efter att ha tillbringat en vecka eller så i kylskåpet så gjorde värmen under min lampa att en liten larv plötsligt kämpade sig ut mellan alla taggar!
Det mest mörkröda nyponet hittills, och det med mest taggar. Det är riktigt illvilligt! Jag är inte rädd för rött längre, taggar går hyffsat bra det med. Om jag bara jobbade mig igenom taggarna lite mer metodiskt och lugnt och långsamt så skulle det kunna bli hur bra som helst. Men detta är ju bara max-2-timmar målningar så det får duga.

Nummer 22 – gräver djupt i orken och lusten nu, det är mest ett måste dessa dagar. Att jobba heltid och samtidigt måla något 1-2 timmar varje dag, det är krävande.
Men, det blev en motsträvig typ idag, taggig som få och lite extra vresig och knotig.
Minns inte exakt var jag plockade den, men det var under en kvällspromenad runt Redbergstrakten.

Nummer 24 – kvällspromenad runt den närmaste trakten gav många fina exemplar, bland annat detta. Det blev en trio efter lite modifiering! Det händer en hel del mellan de här tre, kul att måla en liten rosenknopp också.

Nummer 26 – Uppe på Strömensberg hittade jag en stor rosenbuske med många rätt våldsamma nypon. Av någon orsak bestämde jag mig för att måla detta party. Något gick snett, ganska snart. Här tog jag mig definitivt vatten över huvudet för en snabb skiss/målning.

Nummer 28 – en riktigt maffig röd fick jag till här. Provade Quinacridone Red + Quinacridone Gold och det blev en rejäl röd av det! Körde Quinacridone Gold  med Peryele Green också för att hålla tonen, funkade det med. Höll dock på att förstöra nyponet totalt när jag ”bara” skulle lägga på lite skugga, allt det röda släppte – panik! Vad man gör då är att ta ett steg tillbaks, låter det torka helt och sen se om det går att rädda. Och det tror jag att jag lyckades med.

Nummer 30 – totalt utan stress och den vanliga nervositeten så avslutade jag mitt septemberprojekt. Dagens objekt blev två någonting som inte blivit nypon, men säkert önskat att få bli det. Ett litet rött skrynkligt ett utan nånting alls egentligen. Och sen en två-nyanser-av-brunt med fina småborstiga foderblad som pekar åt alla håll. Höll mig från att gôra sönder, fixade bara till djup och skuggor. Lite mörker i kanterna men slutade innan jag han måla sönder det.
Den röda lyckades jag dock måla sönder, den var finast nånstans halvvägs…

Jag sparade alla nyponen i kylskåpet. De är fortfarande fina, har inte hjärta att slänga dem, än.



lördag 29 augusti 2015

Gasklockans sista höst

Kan man måla ett och samma motiv för många gånger? Nej, det kan man såklart inte. Speciellt inte när motivet kommer att försvinna - vilken dag som helst.

Gasklockan i Göteborg har funnits i hela mitt liv. Den upphörde att vara en fungerande gasklocka samma år som jag föddes, men den har stått kvar. Stor, monumental, brun. I början var den bara en bra signal att börja ta på sig jackan när jag åkte buss in till Göteborg, då var jag strax på Nils Erikssonsplatsen. Samma med tågresor senare i livet.

Men sen har den blivit något mer. För mig är den symbol för Göteborg. Staden har låg bebyggelse, vilket gör att den syns från otroligt många ställen. Det kommer att bli ett gigantiskt hål i stadsbilden när den försvinner.

Till och från har det kommit förslag på vad den skulle kunna användas till. Men inget har slagit rot. Och Göteborg Energi ville bli av med den. Men, det bor pilgrimsfalkar på den! Så då fick den bli kvar.

Men i takt med att vi blir mer miljövänliga så blir det också fler rovfåglar, så häromåret bestämde Länsstyrelsen att det trots att det häckade pilgrimsfalkar på den så var det ok att riva. Om man satte upp boholkar någon annan stans, Sävenäs är ett ställe tror jag. Så i höst ryker den. Jag gråter redan inombords.

Så de senaste veckorna har det brutit ut ett gasklockevansinne hos mig.

Sista dagen på semestern, en måndag, picknick på Skansen Lejonet resulterade i två fina bilder. Jag börjar kunna gasklockans detaljer vid det här laget.

 

Några dagar senare tog jag vägen tätt förbi gasklockan efter jobbet och målade några närbilder av nitar och balkar.

Grinden in till gasklockan är full av förbudskyltar, men gallret är trasigt. Grönskan är frodig och träden där innanför staketet är stora.

Fredag. Panik! Letade lite på nätet och hittade en artikel där det stod att man hoppades på att ha entreprenörerna för rivningsjobbet på plats redan i augusti!!! Jisses. Snabb middag och sedan upp i Redbergsparken för att skissa. Starkt motljus, blåsigt och lite kallt. Men nu börjar tiden ta slut.

Så det blev omkastade planer för denna lördag, det blev 5 timmar skissmarathon.
En en-timmes skiss från Ringön, Järnmalmsgatan. Älven är mellan oss men den ödslade jag ingen tid på. Bra plats att skissa på, det fanns stolar!

Ovanpå Tingstadtunnels in/ut-fart. Snabb skiss, inget bra ställe, vindstilla - men brötigt. Långa köer ner i tunneln.

Sista skissen för denna gång. Jag tror inte dessa maskiner är avsedda för jobbet, de såg mest uppställda ut - men symboliskt så passade de ju.
Tyvärr tappade jag nedre delen på den ena maskinen, det är sånt som händer när man sitter i gassande sol på en trottoarkant och desperat försöker måla alltför stora och komplicerade saker. Vill inte "rätta till" bilden efteråt, det var såhär den blev just då.

För tillfället känner jag mig nöjd. 
Men ändå, en gnagande känsla - det finns så många fler ställen där gasklockan sticker upp lite oväntat som jag inte målat. Jag hade hoppats på fler år.





måndag 17 augusti 2015

Kalmar, slott och små hus

Jag var i Kalmar. Det pågick ett triathlon (ok - Ironman Triathlon då da...) - hur som helst så var jag med som support men lyckades peta in ett par stycken skisser. Jag hade hoppats på fler men det var så mycket folk överallt så alla bra sittplatser var upptagna. Att stå upp och skissa är tröttsamt.

Första skissen på Kalmar slott passade jag på att få till när jag satt kvar i bilen då triatleten gick iväg för att registrera sig. Det gick många gäss på gräsmattan. På kvällen var det tjockt av äckliga små insketer i stora svärmande moln att ta sig igenom.

Dagen därpå fick jag en trekvart för mig själv och lyckades hitta en skuggig plats på stadsmuren. Fint hus som man tydligen kan hyra lägenheter i som turist ...

Efter att triathleten hoppat i vattnet och senare försvunnit iväg på sin cykel och jag fått två timmars sömn (vi gick upp 04.00 ... ) - så gjorde jag denna skiss på väg in till staden igen från campingen.
Soligt, varmt och väldigt blåsigt väder. Men jag hittade en bänk i skuggan av ett träd.

Hyrcykeln hade alldeles för låg sadel, men det gick fortare än att gå de 5 kilometrarna in till staden.


Kalmar är fullt av små söta hus och bodar som ligger och trängs med varandra längs gatorna. Svårt att komma åt att skissa och måla. Inga sittplatser och som sagt var så var det överfullt av människor som snott allt som skulle ha kunnat vara en sittplats. Och hittade jag skugga så var det för blåsigt.

Denna skiss ritade jag ståendes, målade sedan sittandes på ett proppskåp utan att se husen i fråga. Gjorde färdigt senare med tuschpenna och lite blyerts. 
Det hade varit riktigt kul att utforska småhusen (och alla stora hus också för den delen) mer, det får bli nästa gång. 

Kalmar vill jag tillbaks till. Det vill triathleten också :-)


söndag 9 augusti 2015

Gasklockan - några skisser till

Idag var det dags att ta en tur på cykeln och skissa av gasklockan från några nya ställen. Jag begav mig till Hisingen.

Att ta sig dit är just nu ett äventyr. Jag cyklar över Marieholmsbron och tar till vänster och befinner mig strax på en inhägnad cykelbana som snirklar sig kors och tvärs över vad som snart är den nya Marieholmsförbindelsen - men som nu bara är en grusöken med maskiner och staplar av allt möjligt som behövs när det byggs tunnel och bro.

Men sen kom jag ut på Ringövägen. Cyklade omkring på måfå och hamnade så småningen om på Järnmalmsgatan där jag i skuggan under några träd fick till denna skiss. Båtar och vatten, jag är på andra sidan!

Jag vet inte riktigt vad som pågår på denna gata, men här finns en hel massa väldigt fin graffiti. Om det ens går att kalla det graffiti när det är så här välgjort... Den är dessutom inte förstörd av någon annans taggar.

Något..., det fanns massor mer på huset bredvid!

Fantastiska fåglar i kolossalformat!

Ett av flera STORA ansikten, och en mörkerhare.

På ett plank fanns det sex olika varianter av denna hund - stor graffiti.

Tillslut tog jag mig ifrån Ringön - som jag nu har en helt annan bild av än innan.

Cyklade iväg mot Kville och hamnade tillslut borta vid det gamla badet strax under Rambergets skugga, Gasklockan stack upp i bakgrunden, det fanns många solpar därimellan - motivet var givet!
Badhuset är ett fint hus, borde rita av det noggrant någon gång.

Nomad - min skissväska - hänger med som vanligt. Börjar få till en bra ordning på mina prylar. Palettkoppen sitter fastklämd och det är bara färgerna som jag behöver hålla i. Funkar bra, men att sitta ner är ändå bäst men idag stod jag upp hela tiden. Det blir snabbare men slarvigare skisser.

Kaffe behövs. Hittade det på ett café som heter Llama Lloyd där man får 10% rabatt om man kommer på cykel! Presskaffet var gott och humusmackan riktigt smarrig.

Cyklade ner till bananpiren sen och som sista skiss blev det bron med gasklockan i bakgrunden. Sådär, men kul.

Hittade en graffitihund också. Sen var både jag och dagen slut. Dags att trampa hemåt.