November, en dag

 Vaknade på morgonen och hade huvudvärk, det var förmodligen för varmt i natt. Fönstret var inte tillräckligt öppet och då blir mitt huvud tråkigt och gör ont. Med lite tur så går det över av morgonkaffet och en huvudvärkstablett, men inte idag.
Trots allt så satte jag mig och ritade, det gjorde inte så ont när allt kom omkring. Jag ritade av krulliga blad som jag ska måla, kom också så långt som att kalkera över till genomskinligt papper. Jag fick alltså mycket gjort.

Ute i hallen så skulle ett bromsbelägg bytas så vi kunde komma ut och cykla en sväng, frisk luft är alltid bra för huvudvärk (eller tvärtom då...) och cykla ville vi hur som helst. Men, cykeln ville annorlunda och bromsvajern gick av... Hastig omplanering - termos, kängor, ryggsäck och sedan spårvagn till Kålltorp.

Väl där traskade vi iväg på våra vanliga moutinbike-stigar och hamnade så småningom uppe på Getryggen där vi fikade och jag gjorde några halvdana skisser i eftermiddagsljuset. Det var fortfarande varmt, och kylan syntes bara på himlen.

Vi tvärsade både åttan och milen och hamnade uppe vid TV-masten. Gick längs med berget och nerför en stig, nu var ni nedanför Brudarebacken och mörkret var över oss. I profil mot kvällshimlen såg vi både löpare och rådjur. Mycket snyggt.

När vi gick genom John Bauer-skogen som skiljer åttan från milen så plockade jag på mig några små svampar som jag på något vis orkade göra två halvkassa skisser av senare på kvällen. Ett tallbarr slank också med.

Fyra timmar promenad i skogen och fortfarande huvudvärk. En dag i november är till ända.

31 bilder på ett ark

Nu är septemberutmaningen klar och avslutad. Jag hann inte med alla 30 innan månaden tog slut, men det kompenserade jag genom att måla 31 ...

Jag har under månaden som gått fått upp farten bra, ritat eller målat varje dag. Det har inte funnits så mycket tid för tvekan eftersom jag i genomsnitt haft 2 timmar på mig för varje bild. I början var det mycket extraskisser och färgprover, men på slutet så var det mer att jag slängde mig över mitt motiv och satte igång.

Jag har också lärt mig att blanda snygga bruna färger, och bra neutrala grå.

Ett par av motiven, som ekollon och rhodondendronblad, har jag målat flera gånger. Och jag kan tydligt se att de blev bättre för varje gång jag målade dem - övning ger verkligen färdighet. Det blev som en intensivkurs i botaniskt måleri helt enkelt. Jag har också upptäckt att det är kul att måla svamp, så det vill jag göra mer av.

Papperet som jag målat alla på är 70*50 centimeter stort, Fabriano 5 - extremt slätt ingen gräng alls. Lätt att måla sönder, tål inte att man gnuggar färgen, men fixar många delikata lager.

Det jag framförallt kan plocka med mig från detta är att när det känns tungt och svårt och allt jag målar blir fel - då kan jag plocka fram det här arket och titta på det. Jag kan verkligen måla allt detta!

Ursäkta kvalitén på fotot, alla blad och annat är i hyffsat rätt färg, det är bara det vita papperet som blir så fel ... Det är nästa utmaning, att fixa min fotoutrustning.

Nu har jag städat arbetsbordet och slängt de flesta av mina objekt. Men i fönstret börjar snart ekollonen att gro - nästa projekt tar sin början. 

Septemberutmaning, jag ligger efter!

Det är den 28:e idag, och jag ligger två bilder efter. Det hade varit roligt att avsluta utmaningen innan september var slut, men jag kommer inte att hinna det. Kvällarna innehåller bara ett par timmar för mig att måla på, och de tar slut alltför fort.

För att inte hamna alltför mycket på efterkälken så målade jag tre av samma sort idag, det går lite fortare - och det är inte fusk.

Rhododendronblad är en favorit som jag kommer att måla många gånger, jag tycker att jag fick till ljuset bra på detta!

Tog ett foto den 23:e - då såg det ut såhär. Några hörn kvar att fylla. Så fort jag stängt ner datorn för kvällen (strax!) så ska jag plocka fram ett krulligt blad (kanske alm?) för att förbereda för morgondagen. Att rita kan ibland ta lika mycket tid som att måla.

Septemberutmaning, nr 18

Det går framåt.

Det är den 18:e idag och jag har målat bild nummer 18 ikväll, denna lilla fruktkapsel från en Lönn av någon sort. Den hänger fint under det gulröda Almbladet som är nummer 13.

Jag tragglar på, än så länge finns det saker kvar att måla där ute.

Septemberutmaning

Botaniskt måleri är pet och tidsödande, som ett befriande inslag i det kommer septemberutmaningen. Måla (eller rita) något botaniskt varje dag. Varje dag innebär kort om tid, snabb teckning och sedan måla intensivt - två timmar brukar jag orka med en vanlig vardagkväll.

Första veckan tjuvstartade jag med en målning den sista augusti.

Andra veckan ligger jag två bilder efter ... Det är mycket hårdare än man kan tro att måla ett litet, litet motiv varje dag. 

Först ska jag hitta något att måla. Det ska vara något höstigt. Och jag ska plocka det själv. Det blir en del omvägar med cykeln ....

För att utmana mig extra mycket så målar jag alla på ett och samma papper, så det finns inte plats för misstag. Allt kommer inte att bli lyckat - men det blir en intressant provkarta över vad jag kan, och inte kan.

Såhär ser det ut just nu, 10 saker och det elfte på gång.

Jag funderar på vilket som är min favorit såhär långt, det kan vara detta ihopkrullade rhododendronblad. De är så roliga att både rita och måla, hela bakgården är dessutom full av dem såhär års och jag plockar med mig in nästan varje dag.

Eller denna. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna måla en kastanj ....!

Jag har målat tio, och har tjugo kvar. 

Undrar var det befriande inslaget är, nu är det mest ett tvång att hinna, orka, hitta, rita, blanda färg och sedan sitta i en obekväm ställning eftersom papperet är så stort att jag inte når dem som är högts upp på det så jag får ont i ryggen och sen måste jag sova så jag orkar jobba och så jag orkar måla imorgon kväll igen.

Avkoppling? Det är fantastiskt, men också plågsamt då jag vill så mycket - men så lite tid ...!

Kastanj

Idag blev det dags att prova att måla en kastanj, inte ett helt träd utan en taggig kastanj som faller till marken på hösten. Eller så balanserar man på ett betongräcke för att få tag i en hel. Men jag letade ändå upp en som börjat falla isär, och tog med dem båda hem.

Valet föll på den halva med en nöt i, att rita en hel med taggarna pekandes rakt mot mig kändes helt enkelt övermäktigt. Det är första försöket så jag får ta det i etapper.

Sen blir det dags att göra färgprover. Det är färgen på själva nöten som är den svåra nöten att knäcka ...
Efter några försök så tyckte jag att jag provat tillräckligt, jag blir lätt lite otålig och tycker att " det duger nog ..."

 Så då är det bara att kasta sig in i måleriet.

Resultatet blev över förväntan. Nöten är inte riktigt så röd i original, kameran gör som den vill.
Mest nöjd är jag med skuggan i det tomma hålet, roligt att måla. Taggarna hade jag kunnat arbeta mer med, men detta är som sagt var ett första försök.

Gasklockans dag

Bestämde mig vid tiotiden att idag så var det gasklockans dag. Packade snabbt ihop min väska och cyklade iväg.

Första anhalten blev Skansen Lejonet. Där är det totalt tomt en måndag förmiddag, sophuset har brunnit och det känns lite utsatt att vara där ensam. En enstaka alkis drog förbi i bakgrunden med sin nyinhandlade systembolagspåse, men han kompisar var inte på plats så han tassade vidare.

Jag placerade mig och cykeln i en bra position i vinden och skissade på.

 Den första blev blek och konstig.

Den andra blev desto bättre, jag avslutade den också i förtid innan jag fick för mig att måla en massa annat på den.

Cyklade sedan ner till Drömmarnas kaj, jag tog vägen förbi Cementa och det är lite kul att det finns en cykelöverfart tvärs över Oskarsleden. När jag fick grönt så hade alla andra rött – kul att glida över mitt framför näsan på alla stressade bilister.

Första bilden målade jag sittandes i gräset. En närbild på gasklockans midja.

Flyttade mig en liten bit och hittade en bra cementklump att sitta på och fick till en bra bild. Den känns som gasklockan.

Sen fick jag fly in i ett busskjul då duggregnet som började lite försiktigt snabbt övergick till skyfall. När jag trodde det var över och började cykla in mot stan så kom det igen så jag fick stå i lä under några träd en stund. Men blev inte så farligt blöt.

Parkerade cykeln och gick till Trädgårdsföreningen, hoppades att gasklockan skulle synas därifrån. Men det gjorde den inte. Drack kaffe och åt glass istället. Regnade lite gjorde det också.

Traskade sedan ner till Centralstationen. Försökte hitta ett bra ställe där gasklockan skulle vara en del av något och inte bara en ensam monolit. 

I mina försök att hitta en bra plats så lyckades jag med att få ett tåg att tuta på mig …! 

Men jag var bara i kanten av spåret, på väg mot en extraperong mittemot stora GP-huset.

Lutade mig mot ett staket och slabbade på, det blev ingen bra bild. Två SJ-gubbar lunkade förbi och undrade vad jag gjorde. ”Jag målar” ”Blir det bra?” ”Nä, senare kanske”. Den ene sneglade mot blocket den andre var helt ointresserad.

Gick tvärsigenom hela centralstationsområdet och landade vid den nybyggda bussterminalen och gjorde en sista skiss.

Gasklockan syns nästa överallt i stan (något överdrivet, men den syns ofta!), jag vill få till sådana bilder där den liksom bara sticker upp i bakgrunden lite förvånat.

Men nu var jag trött och ville bara hem så resultatet blev därefter.

Väl hemma tog jag fram ett par foton jag tagit under dagen och gjorde två tuschskisser efter dem också.

Det roliga med gasklockan är dels dess storlek, att den helt tar över. Och dels de små husen eller vad man ska kalla dem uppe på taket. Svåra att måla utomhus eftersom de är så himla små, men på ett inzoomat foto så blir det lite lättare. Många roliga detaljer.